angelicalisa

Just nu sitter vi pa ett hostel, med ett icke svenskt tangentbord, lite jobbigt att skriva. Men vi vet ju att ni vill ha lite uppdatering, sa har kommer en iaf, hoppas ni fattar vad vi skriver! =)

Igar blev det fest med Lais och co i deras lagenhet, sen blev det utgang pa tva klubbar, Catwalk och Shock. Dansade sa att golvet skakade, haha! Riktigt trevligt. Vi kom hem kring 06.00 och skulle pa en visning kl 11.00. Blev inte alls mycket somn denna natt. Lagenheten vi kollade pa idag var kanonfin, med balkong over havet. Vi kande direkt for den, vi norrlanningar behover lite natur och frihet, inte bara storstads avgaser.

Vattnet var dock kallt, sa blev inget bad. Ikvall har vi tagit in pa hostel, vi ska fa flytta in i lagenheten om ca en vecka. Det kommer bli kanon!

Imorgon vantar jobb, kommer bli spannande, kul o traffa massa nya manniskor, hoppas bara jobbet blir lika kul.

Vi ater ca var 24e timme, idag blev det .... McDonalds!! Var enda van :P Men vi hade i baktanke att faktiskt laga nagot har, men alla matvaruaffarer ar tydligen stangda pa sondagar.

Frida ringde ikvall ocksa, var himla kul att prata med dig, kanns som evigheter sen, och man har sa mycket att beratta, synd bara att de ar svindyrt. Vi ses pa ett tag!

Nu ska vi ga o hostla lite =)
/Lisa & Angelica

-
Jag sag dig idag Natta, du var aldre an sist vi sags, du hade familj och barn. Det var sa otroligt likt, sa jag tror helt klart att du ar med mig. Jag kanner mig trygg, for jag vet att du vakar over mig. Jag alskar dig..

Som ni kanske förstår så ägnar vi den största tiden åt boendesökning..och det tär på krafterna!!!
igår var vi på tre visningar, den första sket sig direkt eftersom att hon på knagglig engelska försökte säga att hon bara sökte en person, och där stod vi, två personer, helt inklämda i en trång hiss. Så vi åkte ner igen, men åtminstone fick vi prova husets hiss.

Visning nummer 2 denna dag låg i Bogatell. Vi fick vänta i över 40 min på att dom ens kom och öppnade dörren åt oss. Trapphuset såg riktigt spöklikt ut, stanken var för jäklig, till och med Lisa tyckte detta -hon som inte ens är känslig för lukter. Tänk er då hur det luktade i Angelicas näsa. ;) haha Men självklart blev vi tvungna att ge detta ruckel en chans också.



Här kanske är vårt framtida hem, vem vet ;)

Vi gick iallafall upp i lägenheten. Som tur var så stank inte själva lägenheten (förrutom på dasset, någon måste nyss ha varit där.... ) Vi kollade oss runt, och självklart var det låg standard, men vi hade iallafall en fin balkong, ut mot .... en fiiin byggarbetsplats med grävskopor och skit (dock inte Skanska!! )
När kvinnan som visade oss runt frågade vart vi var ifrån utbrast hon i skratt, och vi stod som två stora frågetecken. Sedan sticker det fram ett huvud från köket och säger på bred göteborska "är ni också från Sverige"? Det visade sig att alla utom en som bodde där var från Sverige. Och vi förstod komiken i det hela. Vi stod och pratade med dom en hel del, det var skönt att äntligen få prata med någon som förstod en. Det stora pluset med lägenheten var de sköna människorna som bor där, och vi är helt övertygade om att vi kommer att få de skitball där. Dock hängde det el sladdar ur kontaktuttagen, så vi skulle nog få sova i ljus. Plattorna på golvet var lösa. Det hängde Pockemon plancher på väggarna, så där skulle vi nog känna oss hemma ;)
 Vi tackade för visningen och begav oss mot vårt nästa mål..



Såhär fiiint såg vårat rum ut. Gillar heltäckningsmattan som nog är från 70 talet ;)

Sedan var det dags för nästa visning, vi kallar denna passa luren, då dom inte alls kan engelska. Lägenheten låg väldigt fint till, på gatan Passeig de Borne. Det var ganska långt från Metro stationen så vi frågade en väldigt snäll och hjälpsam argentinare som ägde en glassaffär. Han blev överlycklig då vi sa att vi var från Sverige, han älskade tydligen det landet. Han gav oss sitt nummer ifall vi ville ha hjälp med något.
Tillslut hittade vi gatan, och efter många om och men så kom gubben ner och hämtade oss. Det blev väldigt svårt att kommunisera då vi inte alls förstod varann. Dom snackade endast spanska. Och teckenspråk funkade inte till alla ord direkt. Lisa har börjat tappa hoppet, och säger att vi måste vänja oss vid denna standard, men Angelica peppar henne och säger att vi kommer finna ett guldkorn! Och detta var verkligen guldkornet!! En egen toalett, balkong, väldigt fräääsht, och kanonläge. Kostade endast 2500 per skalle, det var t.om billigare än de ruttna ställerna vi kollat på. Det enda problemet var väl att vi inte kunde kommunisera (Lisa försökte prata med deras son, men han var inte heller någon höjdare på engelska..) Det känns också som att det var väldigt strikt, för som vi förstod det är vi inhyrda i deras privata lägenhet. Vi känner som att man kanske måste släcka lampan kl 21,00, aldrig ta hem kompisar eller lyssna på musik. Så det känns faktiskt inte såå lockande, vi är här för att ha kul, och inte känna oss så begränsade i vårat eget rum.
Så nu är vi väldigt splittrade, och skulle behöva lite råd? =)

Efter allt sökande var Angelica väldigt hungrig, vi åt frukost kring 10,00. A är inställd på att äta kring halv fem, men då hon inte får mat blir hon himla grinig, som en femåring tyckte Lisa. Då vi äntligen skulle gå och äta kring 20,00 så åkte vi till Horta där vi nu bor. Vi tänkte äta på någon restaurang men tydligen hade inget ställe öppet ÄN, dom öppnade kring 21,00. Men tillslut så hittade vi ett ställe där vi knappt kunde göra oss förstådda. Men vi lyckades få i oss en matbit iallafall. Spagetti var väl ungefär det enda vi förstod på menyn, så det fick bli det. Då blev A på bättre humör, och vi gick till Supermarket och handlade lite choklad. Väldigt gott. Vi köpte också ett vin för 5 kr, en liter. Helt sjukt billigt!! Dock hann vi aldrig smaka på det, eftersom Jenny & Robert inte var hemma. Så bestämde oss för att kolla utelivet i City.



(Till er, familjen J, nu blir det inte Steffes bodega utan Johanssons bodega. )

Vi gick och strosade på gatorna, väldigt mysigt och otroligt mycket folk, trots lite regnskurar. En kille kommer och frågar oss om vägen till blablabla... och vi svarar att vi vet inte vart det stället ligger. Så vi fortsätter att gå, men han hänger på. Pratar på om allt möjligt, han såg faktiskt riktigt normal ut (men som vi vet ska man såklart inte lita på främmande människor, oroa er inte mammor, vi vet vad vi gör. ) Han börjar säga att Lisa är så otroligt vacker, då frågar han hur gammal hon är, hon svarar såklart 19. Då fick han en tankeställare, och frågar istället vart Lisas mamma är, och hur gammal hon är.. HAHAHA.
Vid det här laget är vi less på hans prat, så vi försöker skaka av oss honom, och väl passande kommer just Johan &  Gustavs hostel, så vi stannar till där utanför och låssas vänta på dom. Han ger oss då världens bamsekram, och vägrar nästan släppa. Skum nisse, aldrig träffat honom förr...

Det är faktiskt ganska kul, då spanjorerna inte förstår svenska, man kan alltså stå och snacka skit om dem just framför ögonen på dem, och dom bara ler och tror man säger något snällt, hahaha...

Vi fortsatte våran vandring längs La Rambla (Mia, vi klarade oss undan ficktjuvar, vi är noga ;) ). Det visade sig vara två konserter, och det visade sig att det var en liten festival här, jättekul! =) Vi såg några låtar, men sedan var vi tvungen att skynda till tunnelbanan som stänger 00,00. Vi kände inte för att betala för en taxi igen.

Nu har vi hittat en lägenhet som verkar helt kanon som vi har hittat och mailat. Får hoppas på den, annars kanske det blir sunket eller striket!!

Mia - Vart ligger champangerian? Vet att Anders förklarade, men minns inte riktigt, skulle vara roligt att prova på=)

Tack för alla kommentarer, dom är jätteroliga, så fortsätt gärna med det =)

På återseende <3

/LISA AND ANGELICA

Angelicas; 0034 645072760 (har även kvar sitt gamla nummer, men det är billigare att ringa till detta.)

Lisas; 0034 645072697 (har även med mig mitt vanliga nummer.)

Vi kände att vi var tvugna att uppdatera bloggen nu, eftersom vi har väldigt många besökare! Kulkul!

Igår snoffsade vi till oss och begav oss till en visning som kanske skulle vara vårt framtida hem. Vi tog tunnelbanan som för övrigt fungerar väldigt bra till ett ställe som heter Valercarca eller nått sånt. Då vi kommer upp från tunnelbanestationen säger Angelica "Gud vilken slum vi kommit till!", men Lisa muntrar upp stämningen och svarar "Men lägenheten ligger säkert inte här, det ser finare ut längre upp mot gatan.." Vi frågar oss runt, men det är svårt då ingen kan snacka engelska. De flesta som stod där hängde i gäng och såg ut som riktiga hippies. Som ett sista hopp frågade vi en mer normal kille om vars lägenheten låg. Det visade sig att han själv bodde där så han erbjöd sig att visa oss runt. Det hus vi tyckte såg mest slummit ut i slummen visade sig vara det vi skulle kolla på....

  
Ungefär såhär såg det ut.

Han öppnade dörren och lägenheten såg inte alls ut som på bilden. Den måste ha varit photoshopad.;)
Det var en väldigt smal och ranglig trapp, alldeles mörk och rutten. Tillslut vågade vi oss upp, Lisa tvingade Angelica att gå först. Vi hade faktiskt vid detta läge tänkt vända om, men vi blev faktiskt tvungna att ge det en chans.
Väl där uppe var standarden ungefär som på utsidan. Köket var sunkigt och skitigt. Det enda pluset som fanns i detta område var dom otroligt trevliga och normala killarna som bodde där.  Vi tackade sedan för visningen och sa att vi skulle återkomma, men svaret var redan självklart för oss. Vi gick skrattandes därifrån för allting var så otroligt komiskt!!

Chockade for vi därifrån för att träffa Johan, Gustav och Nikita inne i city. Vi satt först bara och snackade bland annat om jobb/lägenhet osv...Sen beslutade vi oss för att gå till en mysig pub och ta una cerveza porfavor (dock vin för Ankan, kanske ett spanskt lantvin. haha! ) Väldigt trevligt, det kändes tryggt att ha med sig tre killar då man gick i små gränder.


Barcelona at night.

Sedan var vi tvugna att säga hejdå åt killarna för tunnelbanan stänger kl  00.00. Vi hoppade på tåget och satt där i frid och fröjd då vi plötsligt upptäcker att vi åkt åt helt fel håll. Det handlade faktiskt inte om alkoholintaget haha. Paniken kom krypandes då vi visste att vi hade lite tid att spela på. Vi hoppade av och började att åka åt rätt håll, men hade ändå ett till byte kvar innan vi var på rätt linje. Lisa tjatade hela tiden om hur kissnödig hon var, men Angelica nekade pågrund av tidsbrist, vid det här laget var klockan ca 00:08, så Angelica kände paniken. Men Lisa blev bara tvungen att "gå på toa" först. Då vi väl kom fram till rätt linje var det igen bommat och stängt. Happ, då stod vi där mitt ute i ingenstans och hade ingen aning om vars vi var. Men som tur var räddade en snäll taxichaffis oss som efter lite prutning gick med på att köra oss hem till Horta. Vi skramlade ihop våra småpengar och betalade. (Det kan tilläggas att taxi faktiskt är billigare än hemma...)

Denna dag börjades med lägenhetssökning som vanligt. Det är ett heltidsjobb och man har knappt tid med annat känns det som.  Det tar verkligen på krafterna och ni ska inte tro att vi har tid med semester innan jobbet börjar, (som vi själva också trott att vi skulle få ..)


Trötta och hungriga efter en hel dags rumssökande.

Vi satt och kikade runt på väldigt många rum. Man är helt förvirrad av vilka man ringt och inte. Men vi fick napp på två stycken som vi senare skulle få besöka, i hopp om att dessa två inte skulle vara lika slummiga, men dock hade vi inte såå höga förväntningar så vi sett de tidigare rucklet.
Men magen kurrar då vi bara äter var tolfte timme, väldigt tidig lunch och väldigt sen middag. Okej mamma, det blev McDonalds igår med. Det finns iallafall bilder på maten så att vi vet vad vi får, om dom senare inte förstår oss är en annan femma. Ps, de gick bättre för A denna gång med beställningen.


Pigga och fräscha vid matbordet.


Vi gick faktiskt ner till ett stort supermarket och köpte riktig frukost, mackor youghurt, skinka och glass. Vi köpte också en väldigt väldigt god ananas/banan juice, en liter tog slut väldigt fort. Vi var också duktiga och köpte hem massa frukt, mums =) Sen kom vi på att klockan var alldeles för mycket, så dusch och smink var bara att glömma (tänderna hann vi med.) Men efter det vi sett igår insåg vi nog att det inte var någon idé att fixa upp sig.
Vi skyndade oss iväg, och för en gångs skull var vi faktiskt i god tid. Men då händer det som inte får hända... Vi hoppar av där vi ska möta kvinnan, då A ska skicka ett sms till kvinnan att vi kommer, hon letar och letar, men vart är telefonen?? Jo tydligen hemma såklart. Kanon!! Vid det här laget var stämningen inte direkt på topp. Det var bara att återvända hem igen. Vi hittaden, och tur var väl det. Som tur var var kvinnan väldigt vänlig, och A ringde och förklarade situtationen, och hon förstod så vi skulle ringa då vi var vid lägenheten. Då blev det gladare miner. Den lägenheten var helt okej, men låg nästan lite långt från city. Vi tackade för visningen och skulle fundera på saken.

Utanför lägenheten vi just kollat på frågade vi en kvinna om någon väg (fråga oss inte vilken, allt är en enda stor röra..) Hon var väldigt trevlig och hjälpsam, hon kunde faktiskt engelska för att medelålders. Vi fick några tips av henne om vart vi kunde söka lägenhet/rum samt att hon skulle höra runt och ringa oss om hon hittade något.

Kvinnan tipsade oss om universitetet så vi begav oss dit. Där möttes vi också av väldigt trevliga och hjälpsamma människor. Han hjälpte oss att hitta adressen till nästa visning vi skulle på kl 18,00.

Efter detta åkte vi hem till lägenheten och åt resten av frukosten, vilade fossingarna och begav oss snart igen iväg till en ny visning, och vi höll tummarna för denna. Den låg inte heller så centralt som vi önskat dock hade den en härligt balkong.

Nu hinner vi inte blogga mer, vi ska nu söka efter fler bostäder.
Slänger upp lite bilder!



1. Så här stökigt är det i lägenheten.
2. Lisa på balkongen.
3. Shiba.
4. PALM - här har vi palmer istället för granar.;)



/ L & A

Det här är alltså våran nya blogg som ni kan följa oss genom våra äventyr! =)

Vi tog flyget från Skell kl 18,50. Det blev himla stressigt för Angelica och Lisa trodde nog att hon själv skulle få åka till Barcelona. Men efter några tårar så anlände Angelica på Falmark. Och vi kunde börja våran resa tillsammans =)
Sen gick det bra, flyget krashade inte, och vi anlände på Arlanda kring åtta. Men där kom första problemet. Vi hittade inte hotellet som vi gått förbi x antal gånger. Men då vi väl hittat dit med våra tunga och klumpiga väskor så visade det sig att det var fullbokat. Men inte hade vi tänk på att man kanske ska förboka inte!? haha.
Så vi gick till ett annat hotell som fanns på Arlanda. Dom hade lediga rum, men hon sa att det var ganska dyrt. Men vi tänkte att det var nog kanske inte så farligt dyrt, så vi frågade hur mycket det skulle kosta. Och då fick vi svaret 3500 kr, så det blev inget av, det var en alldeles för hög prisklass för oss.

Så vi började våran resa med parkbänken, haha! Men det löste vi bra, efter ett tips från Nisse! =) Så vi bäddade ihop oss kring några fotöljer och vi kunde iaf ligga och vila lite, (15 min) Det var trots allt tolv timmar kvar innan planet tog oss vidare. Men det var ganska chill ändå. Trots att vi hade en tjuvliknande person bredvid oss, så var allt kvar då vi for ( iaf vad vi vet).
Vi sov inte alls så mycket den natten. Dels för ett psyko störde våran skönhetssömn. Först flörtade han med oss, sedan vaknade vi av att han sprang runt och skrek på alla han såg, han bad dem fara åt helvete osv. Sen såg Lisa hur en hippie som låg och sov blev utsnörd av vakter. Men då sov Angelica fridfullt =) haha.


Och såhär såg det ut, våran första säng hemifrån.

På planet till Barcelona hade vi ju förstås tänkt sova dessa tre timmar, men det visade sig vara en omöjlighet, eftersom det var otroligt trångt och våra väskor tog en hel del plats. Det visade sig också att Johan & Gustav satt raden bakom oss. Och bredvid oss hade vi ingen annan är Johnny Depp (!!), ( eller okej, en väldigt lik kopia! ) Det visade sig senare att han börjar på samma jobb som oss på måndag!! aaah.

Vi hittade galant på flygplatsen och våra väskor kom till rätta händer rätt snabbt. Vi gjorde alltså inte samma misstag som er, Karin! =) haha.
Vi alla fyra bytte om på toan, eftersom att skinnjacka inte var att rekomendera då det var kring 28 grader, och med väskor som vägde ton. Då vi skulle hitta vägen in till city fick vi ett lite större problem, men vi ordnade det genom taxi! Taxisnubben skrattade åt våra gigantiska väskor som han försöka packa in, (som han säkert fick ryggskott av! ) Skrattandet fortsatte dock hela resan, varför vet vi inte. Vi kanske såg smått lustiga ut och allmänt förvirrade.
Vi åkte till en adress som vi fått av killarnas kompis, men vi hade absolut ingen aning om vart vi var. Det var ett hostel som visade sig vara fullt, då irrade vi runt tills vi hittade ett  internetcafé där dom hittade ett annat populärt hostel som vi tog nästa taxi till. Det var en liiiten taxi, och Lisa & Angelica var rädda att han skulle slå sönder hjulen då han i ett desperat försök att få skjutsa oss snygga tjejer. Eftersom att Angelica tidigare varit med om att hjulen på den populära Rusta väskan gick sönder, kände jag ingen större lust att bära omkring på den tuuunga väskan.

Vi kom tillslut fram till ett hostel, där killarna skulle bo. Det visade sig vara väldigt väldigt stort med flera våningar, det var himla tur att dom hade hiss!! Det låg mitt i smeten, och hade 14 sängar i ett rum, och det luktade svett där inne!! Inget för Ankan som är känslig för lukter, haha.
 Vi kan lova att det tog på låren!

Vi lämnade våra väskor där och la oss för en liten tupplur medans killarna tog en dusch. Angelica la sig i en ledig säng som inte var killarnas för att vila, sedan blir hon väckt av en riktig "hostlare" som visade sig skulle sova i den sängen hon legat och dreglat och fisit i! hahaha. Lite smått pinsamt sådär. Sen for vi fort därifrån och åt på McDonals, IGEN!!
Det är det enda stället vi ätit på sen vi for hemifrån, magen är väl kanske inte sådär jättekry! :P
Tyvärr är dom ju inte nå vidare på engelska här, och vi är väl inga höjdare på spanska heller. Angelica skulle beställa en sallad som heter Manhattan, och hon sa "Una Manhattan, y Coca-Cola Zero, gracias" Sen forsätter kvinnan att säga något mer, Angelica svarar "No, no" Eftersom hon trodde det var om A ville ha något mer, men då står kvinnan och bara kollar på A som om jag ska säga något mer, så No, No funkade inte alls. Så A provar att säga Si, si denna gång, det gick inte heller bra. Så kvinnan som jobbade där fick hämta sin kollega, han pratade på väldigt knagglig engelska, så förstod knappt då med, men tillslut sa han "Is it okey?" Då sa jag Yes. Sen betalde jag & gick.
Sen blev A så sugen på en McFlurry så A gick till samma kassa och beställde en av samma kvinna, men hon kände igen A och gjorde en McFlurry och sedan betalade A och gick, lika bra att inte fråga henne något mer tänkte nog kvinnan. Det tyckte A också.



Våningssängar från IKEA skulle vi gissa ;) (Ps, såna ska vi inte ha i Hällbacken!!)
(Klumparna ser ni också i bild!!)

Efter maten ringde Jenny (Lisas kusin) och vi mötte uppe henne vid hostlet. Vi begav oss hem till Jenny och Robert i Horta. Tyvärr fanns inga rulltrappor, så vi (Angelica) släpade dessa väskor måånga trappsteg (puh!!) medans Lisa hade den turen att TVÅ gånger få hjälp med sin väska. Kanske såg hon svag ut vad vet vi ;) haha.

Tunnelbanan klarade vi också av, med hjälp av Jenny, men det ska nog gå bra. Vi har ju våran lilla karta med oss, så vi får känna oss som riktiga turister till en början! =) Vi har dock inte kameran på magen eller magväska på oss!

Då vi kom till lägenheten var vi helt slut, mycket har hänt och man har sovit väldigt lite, men vi satte oss iallafall och sökte lite rum med hjälp av Robert och Jenny. Vi har mailat endel och ringt, faktiskt ganska många idag.

Det blev en tidig kväll. Imorse gjorde Robert colombiansk frukost till oss, riktigt gott! Smakade lite som makaronipudding (Angelicas åsikt, men makaronipudding är ju en av mina favvisar ;) ) Det var som en omelett med lök och tomat!
Vi är tvungen att använda våran knaggliga engelska, men det går som bättre och bättre. Dom är väldigt snälla och hjälpsamma här ! =)

Aldrig har man nog uppskattat en dusch och att få borsta tänderna så mycket!! Inte ens i fjällen har vi nog varit såhär äckliga, och då är det skandal!! Så det var himla skönt! =)
Robert har hjälpt oss en massa med hur vi ska hitta till tunnelbanan och supermarket osv. Kanon, lär ju behövas! Det är stooort här. Idag har vi varit väldigt duktiga på att leta boende. Ikväll kl åtta har vi en visning av ett rum inne i City, hoppas på det!
Många av som vi ringt pratar bara spanska. Då vi varit artiga och ringt så har de bara lagt på luren, garanterat för att de inte förstår vad vi säger!

Vi har pratat med de andra skell-tjejerna också, och vi ska nog ut och äta Tapas på fredag med dom, blir kanon! Bara vi hittar åt dom, haha.

Nu ska vi snoffsa upp oss för en visning, ingen vill väl hyra ut ett rum till nå sluskisar inte, haha =)
Vi hörs sen.
Puss & Kram Lisa & Angelica

Ps, Angelica är hungrig, är konstiga mattider här, och vi hittar inte så bra.haha.

Lite mer bilder;

En trött A på Arlanda.
 


Johan & Gustavs hostel
    


OJ, vi glömde varna känsliga tittare! Hoppas maten är kvar i magen.
Men såhär såg vi iallafall ut, trötta, svettiga och helt slut.