Hola!
Vi kände att vi var tvugna att uppdatera bloggen nu, eftersom vi har väldigt många besökare! Kulkul!
Igår snoffsade vi till oss och begav oss till en visning som kanske skulle vara vårt framtida hem. Vi tog tunnelbanan som för övrigt fungerar väldigt bra till ett ställe som heter Valercarca eller nått sånt. Då vi kommer upp från tunnelbanestationen säger Angelica "Gud vilken slum vi kommit till!", men Lisa muntrar upp stämningen och svarar "Men lägenheten ligger säkert inte här, det ser finare ut längre upp mot gatan.." Vi frågar oss runt, men det är svårt då ingen kan snacka engelska. De flesta som stod där hängde i gäng och såg ut som riktiga hippies. Som ett sista hopp frågade vi en mer normal kille om vars lägenheten låg. Det visade sig att han själv bodde där så han erbjöd sig att visa oss runt. Det hus vi tyckte såg mest slummit ut i slummen visade sig vara det vi skulle kolla på....
Ungefär såhär såg det ut.
Han öppnade dörren och lägenheten såg inte alls ut som på bilden. Den måste ha varit photoshopad.;)
Det var en väldigt smal och ranglig trapp, alldeles mörk och rutten. Tillslut vågade vi oss upp, Lisa tvingade Angelica att gå först. Vi hade faktiskt vid detta läge tänkt vända om, men vi blev faktiskt tvungna att ge det en chans.
Väl där uppe var standarden ungefär som på utsidan. Köket var sunkigt och skitigt. Det enda pluset som fanns i detta område var dom otroligt trevliga och normala killarna som bodde där. Vi tackade sedan för visningen och sa att vi skulle återkomma, men svaret var redan självklart för oss. Vi gick skrattandes därifrån för allting var så otroligt komiskt!!
Chockade for vi därifrån för att träffa Johan, Gustav och Nikita inne i city. Vi satt först bara och snackade bland annat om jobb/lägenhet osv...Sen beslutade vi oss för att gå till en mysig pub och ta una cerveza porfavor (dock vin för Ankan, kanske ett spanskt lantvin. haha! ) Väldigt trevligt, det kändes tryggt att ha med sig tre killar då man gick i små gränder.
Barcelona at night.
Sedan var vi tvugna att säga hejdå åt killarna för tunnelbanan stänger kl 00.00. Vi hoppade på tåget och satt där i frid och fröjd då vi plötsligt upptäcker att vi åkt åt helt fel håll. Det handlade faktiskt inte om alkoholintaget haha. Paniken kom krypandes då vi visste att vi hade lite tid att spela på. Vi hoppade av och började att åka åt rätt håll, men hade ändå ett till byte kvar innan vi var på rätt linje. Lisa tjatade hela tiden om hur kissnödig hon var, men Angelica nekade pågrund av tidsbrist, vid det här laget var klockan ca 00:08, så Angelica kände paniken. Men Lisa blev bara tvungen att "gå på toa" först. Då vi väl kom fram till rätt linje var det igen bommat och stängt. Happ, då stod vi där mitt ute i ingenstans och hade ingen aning om vars vi var. Men som tur var räddade en snäll taxichaffis oss som efter lite prutning gick med på att köra oss hem till Horta. Vi skramlade ihop våra småpengar och betalade. (Det kan tilläggas att taxi faktiskt är billigare än hemma...)
Denna dag börjades med lägenhetssökning som vanligt. Det är ett heltidsjobb och man har knappt tid med annat känns det som. Det tar verkligen på krafterna och ni ska inte tro att vi har tid med semester innan jobbet börjar, (som vi själva också trott att vi skulle få ..)
Trötta och hungriga efter en hel dags rumssökande.
Vi satt och kikade runt på väldigt många rum. Man är helt förvirrad av vilka man ringt och inte. Men vi fick napp på två stycken som vi senare skulle få besöka, i hopp om att dessa två inte skulle vara lika slummiga, men dock hade vi inte såå höga förväntningar så vi sett de tidigare rucklet.
Men magen kurrar då vi bara äter var tolfte timme, väldigt tidig lunch och väldigt sen middag. Okej mamma, det blev McDonalds igår med. Det finns iallafall bilder på maten så att vi vet vad vi får, om dom senare inte förstår oss är en annan femma. Ps, de gick bättre för A denna gång med beställningen.
Pigga och fräscha vid matbordet.
Vi gick faktiskt ner till ett stort supermarket och köpte riktig frukost, mackor youghurt, skinka och glass. Vi köpte också en väldigt väldigt god ananas/banan juice, en liter tog slut väldigt fort. Vi var också duktiga och köpte hem massa frukt, mums =) Sen kom vi på att klockan var alldeles för mycket, så dusch och smink var bara att glömma (tänderna hann vi med.) Men efter det vi sett igår insåg vi nog att det inte var någon idé att fixa upp sig.
Vi skyndade oss iväg, och för en gångs skull var vi faktiskt i god tid. Men då händer det som inte får hända... Vi hoppar av där vi ska möta kvinnan, då A ska skicka ett sms till kvinnan att vi kommer, hon letar och letar, men vart är telefonen?? Jo tydligen hemma såklart. Kanon!! Vid det här laget var stämningen inte direkt på topp. Det var bara att återvända hem igen. Vi hittaden, och tur var väl det. Som tur var var kvinnan väldigt vänlig, och A ringde och förklarade situtationen, och hon förstod så vi skulle ringa då vi var vid lägenheten. Då blev det gladare miner. Den lägenheten var helt okej, men låg nästan lite långt från city. Vi tackade för visningen och skulle fundera på saken.
Utanför lägenheten vi just kollat på frågade vi en kvinna om någon väg (fråga oss inte vilken, allt är en enda stor röra..) Hon var väldigt trevlig och hjälpsam, hon kunde faktiskt engelska för att medelålders. Vi fick några tips av henne om vart vi kunde söka lägenhet/rum samt att hon skulle höra runt och ringa oss om hon hittade något.
Kvinnan tipsade oss om universitetet så vi begav oss dit. Där möttes vi också av väldigt trevliga och hjälpsamma människor. Han hjälpte oss att hitta adressen till nästa visning vi skulle på kl 18,00.
Efter detta åkte vi hem till lägenheten och åt resten av frukosten, vilade fossingarna och begav oss snart igen iväg till en ny visning, och vi höll tummarna för denna. Den låg inte heller så centralt som vi önskat dock hade den en härligt balkong.
Nu hinner vi inte blogga mer, vi ska nu söka efter fler bostäder.
Slänger upp lite bilder!
1. Så här stökigt är det i lägenheten.
2. Lisa på balkongen.
3. Shiba.
4. PALM - här har vi palmer istället för granar.;)
/ L & A
Igår snoffsade vi till oss och begav oss till en visning som kanske skulle vara vårt framtida hem. Vi tog tunnelbanan som för övrigt fungerar väldigt bra till ett ställe som heter Valercarca eller nått sånt. Då vi kommer upp från tunnelbanestationen säger Angelica "Gud vilken slum vi kommit till!", men Lisa muntrar upp stämningen och svarar "Men lägenheten ligger säkert inte här, det ser finare ut längre upp mot gatan.." Vi frågar oss runt, men det är svårt då ingen kan snacka engelska. De flesta som stod där hängde i gäng och såg ut som riktiga hippies. Som ett sista hopp frågade vi en mer normal kille om vars lägenheten låg. Det visade sig att han själv bodde där så han erbjöd sig att visa oss runt. Det hus vi tyckte såg mest slummit ut i slummen visade sig vara det vi skulle kolla på....
Ungefär såhär såg det ut.
Han öppnade dörren och lägenheten såg inte alls ut som på bilden. Den måste ha varit photoshopad.;)
Det var en väldigt smal och ranglig trapp, alldeles mörk och rutten. Tillslut vågade vi oss upp, Lisa tvingade Angelica att gå först. Vi hade faktiskt vid detta läge tänkt vända om, men vi blev faktiskt tvungna att ge det en chans.
Väl där uppe var standarden ungefär som på utsidan. Köket var sunkigt och skitigt. Det enda pluset som fanns i detta område var dom otroligt trevliga och normala killarna som bodde där. Vi tackade sedan för visningen och sa att vi skulle återkomma, men svaret var redan självklart för oss. Vi gick skrattandes därifrån för allting var så otroligt komiskt!!
Chockade for vi därifrån för att träffa Johan, Gustav och Nikita inne i city. Vi satt först bara och snackade bland annat om jobb/lägenhet osv...Sen beslutade vi oss för att gå till en mysig pub och ta una cerveza porfavor (dock vin för Ankan, kanske ett spanskt lantvin. haha! ) Väldigt trevligt, det kändes tryggt att ha med sig tre killar då man gick i små gränder.
Barcelona at night.
Sedan var vi tvugna att säga hejdå åt killarna för tunnelbanan stänger kl 00.00. Vi hoppade på tåget och satt där i frid och fröjd då vi plötsligt upptäcker att vi åkt åt helt fel håll. Det handlade faktiskt inte om alkoholintaget haha. Paniken kom krypandes då vi visste att vi hade lite tid att spela på. Vi hoppade av och började att åka åt rätt håll, men hade ändå ett till byte kvar innan vi var på rätt linje. Lisa tjatade hela tiden om hur kissnödig hon var, men Angelica nekade pågrund av tidsbrist, vid det här laget var klockan ca 00:08, så Angelica kände paniken. Men Lisa blev bara tvungen att "gå på toa" först. Då vi väl kom fram till rätt linje var det igen bommat och stängt. Happ, då stod vi där mitt ute i ingenstans och hade ingen aning om vars vi var. Men som tur var räddade en snäll taxichaffis oss som efter lite prutning gick med på att köra oss hem till Horta. Vi skramlade ihop våra småpengar och betalade. (Det kan tilläggas att taxi faktiskt är billigare än hemma...)
Denna dag börjades med lägenhetssökning som vanligt. Det är ett heltidsjobb och man har knappt tid med annat känns det som. Det tar verkligen på krafterna och ni ska inte tro att vi har tid med semester innan jobbet börjar, (som vi själva också trott att vi skulle få ..)
Trötta och hungriga efter en hel dags rumssökande.
Vi satt och kikade runt på väldigt många rum. Man är helt förvirrad av vilka man ringt och inte. Men vi fick napp på två stycken som vi senare skulle få besöka, i hopp om att dessa två inte skulle vara lika slummiga, men dock hade vi inte såå höga förväntningar så vi sett de tidigare rucklet.
Men magen kurrar då vi bara äter var tolfte timme, väldigt tidig lunch och väldigt sen middag. Okej mamma, det blev McDonalds igår med. Det finns iallafall bilder på maten så att vi vet vad vi får, om dom senare inte förstår oss är en annan femma. Ps, de gick bättre för A denna gång med beställningen.
Pigga och fräscha vid matbordet.
Vi gick faktiskt ner till ett stort supermarket och köpte riktig frukost, mackor youghurt, skinka och glass. Vi köpte också en väldigt väldigt god ananas/banan juice, en liter tog slut väldigt fort. Vi var också duktiga och köpte hem massa frukt, mums =) Sen kom vi på att klockan var alldeles för mycket, så dusch och smink var bara att glömma (tänderna hann vi med.) Men efter det vi sett igår insåg vi nog att det inte var någon idé att fixa upp sig.
Vi skyndade oss iväg, och för en gångs skull var vi faktiskt i god tid. Men då händer det som inte får hända... Vi hoppar av där vi ska möta kvinnan, då A ska skicka ett sms till kvinnan att vi kommer, hon letar och letar, men vart är telefonen?? Jo tydligen hemma såklart. Kanon!! Vid det här laget var stämningen inte direkt på topp. Det var bara att återvända hem igen. Vi hittaden, och tur var väl det. Som tur var var kvinnan väldigt vänlig, och A ringde och förklarade situtationen, och hon förstod så vi skulle ringa då vi var vid lägenheten. Då blev det gladare miner. Den lägenheten var helt okej, men låg nästan lite långt från city. Vi tackade för visningen och skulle fundera på saken.
Utanför lägenheten vi just kollat på frågade vi en kvinna om någon väg (fråga oss inte vilken, allt är en enda stor röra..) Hon var väldigt trevlig och hjälpsam, hon kunde faktiskt engelska för att medelålders. Vi fick några tips av henne om vart vi kunde söka lägenhet/rum samt att hon skulle höra runt och ringa oss om hon hittade något.
Kvinnan tipsade oss om universitetet så vi begav oss dit. Där möttes vi också av väldigt trevliga och hjälpsamma människor. Han hjälpte oss att hitta adressen till nästa visning vi skulle på kl 18,00.
Efter detta åkte vi hem till lägenheten och åt resten av frukosten, vilade fossingarna och begav oss snart igen iväg till en ny visning, och vi höll tummarna för denna. Den låg inte heller så centralt som vi önskat dock hade den en härligt balkong.
Nu hinner vi inte blogga mer, vi ska nu söka efter fler bostäder.
Slänger upp lite bilder!
1. Så här stökigt är det i lägenheten.
2. Lisa på balkongen.
3. Shiba.
4. PALM - här har vi palmer istället för granar.;)
/ L & A
Kommentarer
Postat av: Mamma Karin
Hej,
Det är verkligen kul för oss här hemma att få följa med på er resa via bloggen. Jag tror säkert att ni hittar eget boende snart. Ni får ha tålamod så kommer det säkert att lösa sig!
Kramar Mam
Trackback
